Vi famlar vanligtvis efter orden nar de betyder som mest. Samtidigt finns det formuleringar som traderats i sekler forut att ge trost och presentera medkansla i dodens bevaka. De har formedlats gallande ark med sorgkant eller som telegram, och skrivs pa nytt som kommentarer gallande sociala medier. Men hur sa betyder de egentligen? Ar det superb att vara sann eller att luta sig mot konventionen? Idehistorikern Johan Fredrikzon tecknar kondoleansernas mediehistoria och reflekterar kvar konsten att beklaga.
Jag ville presentera karna engagemang i sorgen – men hur? Jag hade svart att formulera mig. Det blev nagonting trevande kungen temat att orden inte racker till. Forut att personligen komma tillratta med kanslorna skrev sjalv en novell om hur min omtanksam berattade pro avta avkomma att deras mor varje doende. Sjalv hittade kungen ehuru det hade hant kungen ratt. Som ifall sjalv behovde exercera kungen hur det skulle kannas att tvingas till nagot likartad. Till min vapenbroder, daremot, sa jag uppemot inte ett dyft. Forut va sager man? Hur sa sager man till nagon nar det ofattbara hander?
Under tiden sjalv skriver det har rullar stridsvagnar pa Europas gator. Efter sig lamnar de ha ihjal och lemlastade. I ringa man hann pandemin dra sig tillbaka forran vi anyo star infor storskaligt fangel. Den har gangen avsiktligt framkallat. I sparen efter saval virusets som artilleriets harjningar beklagas forluster at alla mjalthugg. De som deltog i striden sorjs men hyllas i synonym batalj som hjaltar. Nog forut att vi som ar kvar ska finna mening i deras uppoffringar. Men samt for att vi amna axla deras mantlar. Detaljerad som i fallet med den ej levande som snuddar intill vara egna liv – den som vi mycket star ordlosa infor – finns arme langa traditioner av formuleringar och atborder. Det finns ord som plikt sagas, andra som bor undvikas. Somligt forblir outtalat, men finns dar nagonstans anda.
Vad ar det i sjalva verket vi gor nar vi beklagar sorgen? Vilken sorts utsagor ar det vi forvantas framkalla for att trosta varandra nar doden gastar?
Om det ar tvattakta att hur vi forhaller oss till doden anser nagot ifall var syn kungen livet, kan kondoleansbrevet som kulturell fenomen tillhandahalla en genvag till de stora fragorna.
I slutet fran medeltiden fanns det instruktioner for konsten att ga hadan – ars moriendi
Skrivande betraktas mycket som en drabbning kontra forgangelse. Men hur amna vi da fatta den skrivakt som uttryckligen kommenterar en avbrack? Doden ar definitiv. Det ar deadline – bokstavligen. Doden avslutar det som varit och samtidigt allt som skulle klara av intraffa. Man kan ej langre knysta: vi far kika hur det bli. Vi vet hur det blev. Skrivandet ar pa otaliga fason motsatsen. Man provar kissbrides.com frГҐn denna kГ¤lla, stryker ut, utfor ifall. Man skjuter upp, man byter led. Stadse blir det nagot. Man far se tiden an. I kondoleansbrevet moter den arme inleda forsoksformen dodens absoluta punkt. Det ror sig alltsa om en konfrontation mellan en sma lapp med nagra indikation pa och en oaterkallelig utradering fran leva. Det kan ljuda lite overspant, men ca sa ser det ut.
Klocka denna obalans mellan den ostadig pennan och den obevekliga doden, kan man se hur en oskadd uppsattning regler, protokoll och tekniker vuxit fram. Men nog borde vi dessutom fortalja konsten att beklaga? Ju mer man fordjupar sig i kondolerandets annorlunda skepnader framstar det som en kulturteknik i personlig sann, som en serie av operationer med en lang och varierad historia.
Haromaret gick uppsyn vans fru bort i cancer
Dodsannonsen, som stundom kallas minnesteckning, dodsruna eller nekrolog, ar beslaktad med men skiljer sig klargjort fran kondoleansbrevet. Runans handhavande ar att dramt fast att ett dodsfall agt lokal. Den inneha ett informativt intention riktat till en allmanhet. Den redovisar mellan vilka datum den doda levt, vilka som ar narmast sormankomster. Innan nyhetspressens epok kunde dodsfall annonseras genom utrop pa gatan: ”gott folk, be pro var systers ande som lamnat jordelivet denna dag”. Och den som i vara dagar ar valkand och borjar alstras aren far lokalisera sig i att det finns fardigskrivna minnesrunor hos massmedia. Gallande engelska kallas de ”canned obituaries” – nekrologer gallande burk. De ligger forberedda pro att kompletteras med nagon sista rad innan de snabbt publiceras sa snart dodsbudet anlant.